Jag VISSTE att Sverige skulle vinna guld i fotbolls EM igår ! När jag dessutom drog på mig långisarna med FEL ben först förstod jag att det blir magiskt...Och det blev det ju. Jag satt o kollade och höll på somna under matchen, den var ganska tråkig. Sambon sov. Ska ju upp så okristligt tidigt. Straffsparkar. Det var svårt hålla tyst framför tv:n mittinatten...

Grattis Sveriges U21 landslag !!! Men jag kommer inte till Kungsträdgården och möter er.

Mitt sportintresse ligger nog i generna. Som det höga blodtrycket och kolesterolet. Och de risiga tänderna. Vilket man fått av vem förtäljer icke generna. Men jag är ganska säker på att sportintresset inte kom ifrån morsan...När jag var liten, femårig ungefär, tillbringade jag många kvällar på idrottsplanen med min farsa. Vi åkte skridskor och deltog i något som hette Tusen varv. Man skulle åka så mycket som möjligt för att komma upp i denna summa och kunde vinna pris för det. Det var bra träning för mig att lära mig åka skridskor och bra motion för min far som började bli en aning korpulent när han närmade sig de femtio...

De efterföljande åren tillbringades mycket tid på allehanda idrottsarenor; bandy, fotboll och handboll. Friidrott. Som åskådare. Det fanns många läckra killar som utövade dessa sporter...En av dom, en friidrottare med mycket muskler, skulle jag några år senare gå på en romantisk dejt med....Med den historien tar vi en annan gång. Avslutningsvis kan man gott säga att idrotten berikat mitt liv. Ciao.