Alla inlägg under september 2017

Av Anna Walentski - 17 september 2017 21:09

Imorgon får man gå till jobbet. Då har helgen susat förbi i full fart. Jag kan bara konstatera att man inte hinner allt som man föresatt sig...Det handlar ju om prioriteringar också. Jag har fortfarande gula löv på hallmattan och ett tunt lager damm över golven, om jag kikar ordentligt..Nu ser jag ju ganska dåligt så det bekommer mig inte så mycket. Tanken i huvudet är värre då jag tänkt att dammsuga rätt länge nu och ännu inte kommit till skott !

Men så såg jag ett program på tv om samlare och insåg att mitt lilla skit i hörnen inte är så farligt ändå, i jämförelse med det de hade...Kaniner, höns, kalkoner, kaninungar och massor med dynga staplat upp i huset med bara gångar att gå på...Här finns inte ens en mus längre !

Vad har jag gjort istället för att städa då ? Lagat mat !!! Kåldolmar, hela 48 eller 50 stycken som jag fryst in. Provsmakade 2 st och de var gudomliga ! Kunde tänkt mig fler men satte stopp då kläderna krymt än mer...Behöver börja göra något för att stoppa den tendensen och få kläderna att stanna upp lite så min kropp hinner ikapp. Mår inte så bra fysiskt just nu och det beror inte bara på vikten...Har ont i benen, blir väldigt stel när jag varit stilla och svårt att gå när jag väl kommer igång för att gå...Som en gammal kärring och DET är jag ju faktiskt INTE ! ÄN !!!

Har därför lovat mig själv att försöka gå ner några kilon så borde det bli lite bättre alltihop. Problemet är ju att jag lagar så förbannat GOD mat åt mig själv !!!

Ute sjunker temperaturen. 5 plus just nu. Det blir sakta kallare. Har en skön brasa som brinner i spisen och behöver nog köpa lite större volymer av ved om jag ska klara mig härute på Avkopplingen. Tänk om snön kommer tidigt i år ? Vi ligger ju i ett område där "snökanonerna" brukar  spruta in snö över oss...

Särsambon åker hemåt imorgon från Nordaland. Han är sjukskriven 3 veckor till för sin handled. Särskilt mycket gjorde dom ju inte när han var på återbesök: röntgade bara i vanlig röntgen. Ingen MR- kamera som de pratade om senast han var där. 

Han kanske måste inse att han inte kan jobba i sitt yrke längre, där han jobbar med händerna, utan måste söka sig till annat... Vad det nu är...

Tröttheten gör sig påmind och gäspningarna ökar. Får nog avsluta om jag ska orka upp imorgon. Vill ju känna mig hyfsat pigg på jobbet ! En god natt till alla.

Av Anna Walentski - 15 september 2017 22:54

Så var det fredag igen. Dagarna går fort. 3 månader kvar till Lucia. Och jul igen.

Särsambon har åkt till Nordaland över helgen för att besöka sin bror som ju fyllt år i veckan. Han blev väldigt glad och överraskad när han dök upp där !

Jag är ensam i helgen. "Are you lonesome tonight" ?" Do you miss me tonight ?"

Näää jag ska sova imorgon bitti tills jag vaknar och är hungrig. Då ska jag gå upp och koka 2 ägg, ta mig en stooor kopp te och en rejäl skiva av det butiksbakade majsbrödet med härlig grov bredbar leverpastej och mor Annas tunnskivade gurka på...Eld i brasan och lite ljus tända på bordet. Fjärrkontrollen härskar jag själv över så det blir morgontv på fyran...

Sen ska jag, om lusten infinner sig, dammsuga och städa av lite härinne... Ikväll då jag kommit hem rätt sent, 18- tiden, ställde jag mig och diskade veckans disk. Hur kul är det ?! Att diska ? Nää, ibland måste man. A womans got to do what a woman has to do...

Alternativet är att ställa mig och laga Kåldolmar ! Har varit så jäkla sugen på det så länge och äntligen inhandlat alla ingredienser så nu ska det bli av !!!

OM lusten finns, vill säga...Ofta börjar det med tanken på en god kåldolme och slutar med Kållåda, då inte orken finns att slutföra iden...

Behöver också vara ute och rensa lite bland mina blommor. Plocka fröer från Petuniorna bl.a och begrava häng Penseerna som hängt med sedan i våras trots kylig vår och försommar. Kanske plocka in mina Pelargoner ? Mina Mårbacka har precis börjat blomma. Men bättre sent än aldrig. Jag är riktigt förvånad att de faktiskt har överlevt nu i flera år då jag inte är någon expert på dom.

Näää hörni, som Ernst säger... En dusch på det här och hopp i säng och dröm ljuva drömmar. See you !

Av Anna Walentski - 14 september 2017 20:19

Idag har chefen och jag varit till Håbo kommun och "nätverkat". Träffat likasinnade inom våra yrken ifrån andra ställen : Enköping, Hallstahammar, Västerås,Järfälla, Håbo och vi förstås. Jag blev väldigt förvånad över att träffa 2 bekanta ansikten när de dök upp !? Tjejerna från Enköping hade vi ju träffat på Ålandsbåten när vi var på Seminarium i våras och t.o.m umgåtts en del med dom.

Snacka om att världen är liten ibland !

Det hela går ut på att man sitter och snackar och delar erfarenheter med varann om olika delar i våra arbeten, typ "hur ser era arbetsplatsträffar ut", personal-och vikariehantering och mycket, mycket annat...

Väldigt intressant och lärorikt ! Vi åkte därifrån med många nya goda ideer att använda oss av och utveckla på våran arbetsplats för vår personal.

Lunchen var, för oss matgourmeer, en STOR besvikelse ! Vår värd, Håbo, tyckte att vi skulle äta i deras gymnasieskola som "har SÅÅÅ god och fräsch mat" för 45 spänn...Alltså, korvmojjen hade bjudit  på godare käk för den summan !!! Sämre skolmat har jag nog aldrig ätit ! Den smakade absolut ingenting ! På vägen hem pratade vi om det och undrade bägge två vad folk har för smaklökar i munnen när de tycker att DEN maten var GOD !??

Hur-som-helst ska vi till Enköping nästa gång och det redan i november. Jag ser faktiskt fram emot det för det här var riktigt roligt ! Nu saknade vi dessutom Järfälla och Västerås, som inte kom... De hade kanske glömt bort det...

Var hemma på Avkopplingen vid 18 och frös som en hund så jag hoppade in i duschen direkt. Gjorde en härlig brasa i kaminen och slängde mig över kycklingen jag lagade häromdagen...Hungrig som en mårdhund !

Och nu känner jag att det är dags för Keplers kaninbok och sängen. Fredag imorgon och det är bara chefen och jag på plats på vår avdelning...Blir lugnt och trivsamt innan helgen. Ciao på er.

Av Anna Walentski - 13 september 2017 21:31

Är du inte rädd därute i skogen, på kvällarna när det blir mörkt och är ensam? frågade min frisör av mig när jag var där förra veckan. Vad svarar man på det ?

Lika mycket som kan hända i mörkret när ingen ser, kan ju faktiskt till och med hända i fullt dagsljus....Jag kan säga att jag nog känner mig mera rädd och försiktig "hemma i gettot" med massor av folk omkring mig, där ju faktiskt ingen bryr sig om mig egentligen, jämfört med här... Sannolikheten att drabbas av något härute i skogen är ju lika med noll.. ? VEM skulle hitta hit ? VAD skulle de vilja mig ? Självklart skulle jag väl skita på mig om det stod folk ute på altanen och stirrade in på mig, i mörkret ,innan jag ska gå lägga mig ... !!! 

VAD skulle JAG kunna göra OM någon verkligen ville mig illa och tog sig hit ?!

"If they wanna kill me, let them come ! 

Jag skulle ju aldrig kunna leva och arbeta här om jag hela tiden tillät mig att vara rädd. För allt och alla. Den dagen rädslan får ta över mitt liv och leverne, får jag packa ihop och dra till "civilisationen"...för att slippa vara ensam.

Alltså tillåter jag mig inte att vara lättskrämd och tänka på gamla filmer som "alla helgons blodiga natt", duschsekvensen med duschdraperiet från Psyko och många andra ruggiga filmer man stirrat på...

Vinden friskar i därute... Månen som lyst upp hela gården går i moln...Vad var det som lät utanför fönstret...? Skuggan på altanen...???

Av Anna Walentski - 13 september 2017 20:17

Har precis vaknat efter en liten ögonsträckare på en kvart framför tv:n... Särsambon har åkt hem till Gettot igen efter att ha tillbringat sin sjukskrivning här hos mig på Avkopplingen i 2 veckor. Han gjorde illa handleden på sitt arbete och har gått med en skena över den sedan dess. Vet inte om den var bruten, men en spricka var det i allafall. Imorgon ska han på återbesök hos doktorn igen så får vi se vad det blir...Imorgon åker han dessutom upp till Nordaland för att träffa sin bror som också skadats allvarligt i en olycka. HAN bröt 7:e kotan i ryggen med allt vad det innebär av rehabilitering och annat fanstyg för att komma tillbaka till livet igen...Idag fyller han 60 år...

Man får vara jävligt tacksam för det man har och uppskatta livet och allt som där hör till ! Rätt vad det är ligger man där med näsan i vädret och undrar vad fan det var som hände ! 

Därför blir jag också väldigt illa till mods när min kollega på jobbet bara snackar skit om allt hela tiden... Precis om ALLT ! Men mest om vår chef och arbetsplatsen i sig ! Allt är fel och allt var bättre förut med hennes gamla chef och organisation...Hon har typ : jobbat där i hundra år, sedan Hedenhös tid, som chefen säger och ser allting bara i SVART ! Jag har jobbat där i nu 5 månader och tycker det är riktigt KUL att gå till jobbet, stortrivs på Avkopplingen och bara njuuuuter av lugnet och stillheten !

Jag tror att något är väldigt FEL i hennes liv och att hon är väldigt missnöjd med sig själv när hon spyr denna GALLA över ALLT och ALLA ! Nu åker hon utomlands en vecka och vi får lite trevligt andrum, chefen och jag, tills hon är tillbaka igen....

För övrigt fick jag faktiskt frågor om jag har slutat blogga och lagt ner min blogg, vilket jag inte har. Lagt ner den, vill säga. Har haft väldigt svårt med nätuppkopplingen här ute i skogen

och har därför inte kunnat blogga så mycket jag vill...Har förstått att det finns knep i form av olika dosor man kan köpa och skall forska vidare på det av de som kan sådana saker...

Just nu tycker jag att vi ska leva våra liv på bästa sätt som passar var och en och inte kritisera eller gnälla över andra, vad de gör och hur de gör och blablabla...Kanske det vore något för alla att ha en egen blogg att lufta sina åsikter i...??? Vem vet ? Inte du, inte jag....

Av Anna Walentski - 9 september 2017 22:07

Ett år sedan vi var till veterinären och lät Kisse somna in...Då han var så pass dålig och inte verkade ha någon som helst chans att piggna till.. Vilket veterinären bekräftade.  Vad hemskt det var. Att gå till en bödel som tar livet av " folk"... Kisse i det här fallet. Det smärtar fortfarande när jag tänker på det

(Hade tänkt skriva ett riktigt inlägg men det verkar djävlas med mig som vanligt och jag stressar på för att inte bli utloggad..)

När det blir såhär hinner jag inte skriva det jag tänkt...

Ett år går fort när man saknar någon. En älskad Kisse. Många som inte har djur förstår inte känslan och saknaden av att förlora ett djur. Man kan säga att känslan att förlora någon är samma som för en människa, Det gör förbannat ONT i en !!! Man tror inte man överlever den känslan...Fast man gör det. Livet GÅR vidare. Man tror inte det MEN så Är DET !

 Det här går inget bra så Chao !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Presentation

Hej jag heter Anna och är en kvinna på 50 år. Bor i Stockholm men är född i underbara Norrland. Här på min blogg får ni läsa om saker jag stör mig på i samhället.

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2017 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv


Skapa flashcards