Har jobbat på "nya arbetet" snart 4 månader ! Trots att tiden ibland "står stilla" känns det ändå som om jag hunnit få vara delaktig i en hel del...Seminarium på Ålandsbåten med övernattning och dansband, planeringsdag på hotell en hel dag men mest av allt alla trevliga människor man träffat och fortfarande träffar. Bara resan till och från arbetet är en upplevelse varje dag : rovfåglar som seglar över åkrarna i jakten på den dagliga frukosten, kossorna som finns på varje sida av vägen vid Edeby och som nyligen fått små söta kalvar som står tätt intill sin mamma, hästarna vid Senneby som verkar vara ett väl sammansvetsat gäng som jämnt hänger ihop sida vid sida trots att dom är så många som 8-9 stycken...

Vädrets alla förändringar och uttryck. Att som  nästan ENDA bil på morgnarna få uppleva allt detta, susande i min bil, är en ynnest utan dess like. Det är verkligen Carpe Diem, fånga dagen, lev i ögonblicket...

Men ...allt är inte guld som glimmar. Semesterfirare, husvagnsåkare, 08-pendlare och andra vägsniglar, trängs om utrymmet när jag åker HEM på eftermiddagarna och stoppar upp trafiken...Man kör 50 på en 70- väg och PARKERAR nästan inför fartkamerorna som finns uppsatta lite här och där...Jag blir fullkomligt GALEN ibland och längtar till hösten när allt återgår till det normala. När det blir slut på alla "jippon" som de hittar på längs vägarna med nattöppna affärer och restauranger, loppisar efter varje krön eller dansbandshysteri...

Ibland nyper jag mig i armen och undrar om jag är vaken, om det här ÄR min verklighet eller kanske bara en dröm som jag inte vaknar ifrån...

Jag har insett att det är på riktigt. Det är min verklighet nu. Lev och njut.