Äntligen torsdag ! I morgon Avkopplingen och Katten.     Har sovit länge idag efter att ha legat och läst gårdagens  Aftonblad vid halvsju tiden...Drömde en massa konstigheter men Lafamilia var med och sponsrade med mat, som dom brukar...Alla klädda i riktiga balklänningar och smokingar. Helt underligt....

Skall till doktor Tok nästa tisdag. Hon ringde i lördags och menade att vissa prover vi tagit faktiskt inte var perfekta.Jag vet att de beror på "fattigdomen" då jag aldrig annars haft tendens till detta. Snarare tvärtom, har jag alltid legat lågt pga min syn på olika livsmedel...Att göra allt från skratsch. Men nu finns inte utrymme att tillåta sig vara kräsen med vad man stoppar i sig...Det är billigast som gäller, precis som i statliga upphandlingar. Glömmer aldrig vad en statlig institution gjorde när deras moppar var smutsiga ; "Släng dem !" Jag trodde inte mina öron men det var sant ! Deras ansikten rodnade betänkligt när jag ställde frågan om det verkligen var sant att vi skulle göra så, men deras tysta munnar teg och samtyckte... Vad de egentligen tyckte privat om att slösa allas skattepengar på detta helt horribla sätt framkom naturligtvis inte. Återigen samma lojalitet som Hitlers anhängare hade...Ser inget, hör inget, vet inget...

Idag ska jag ta en promenad till Gettocentrum nr 2 för att försöka hitta lite billig och god mat. Det går bara inte att handla i våran skitaffär ! Tycker synd om de som inte alls tar sig härifrån och är beroende av den för att överhuvudtaget överleva...Har ingen aaaning om vad jag ska handla. Vet bara att jag har en lite kräsen sambo när det gäller vissa livsmedel såsom kyckling, fläskfile och grönsaker...Om jag bodde helt ensam, skulle jag nog vara nästintill vegetarian. Gillar goda, matiga sallader eller olika gratänger gjorda på grönsaker..

Det finns så mycket gott man kan laga av det men det är ju inte lönt när det bara är jag som tycker om det...Sambon är verkligt traditionell när det gäller mat. Har svårt att t.ex anamma andra kulturers mat förutom Kinamat och viss Thai.Och då är ju den maten försvenskad för att passa oss i Sverige ! 

Just nu är jag trött på korv och makaroner, spagetti och korvstroganoff ! Vill ha lite nyttigare alternativ; förut när vi hade två inkomster lagade jag ganska ofta TVÅ helt olika maträtter, en till mig och en till sambon... Min lite lättare och nyttigare, hans motsatsen.

Men just nu funkar inte det. Det blir till att kompromissa; du får gulan så tar jag vitan...

"Det finns inget så fuktigt och  magiskt som en kattunges kyss". Eller en vuxen katts heller !

Kisse har kommit på rätta sättet att väcka mig på, väldigt tidig morgonstund...Han trycker en blöt nos mot min nos så att de långa morrhåren kittlar mig på kinden. Självklart vaknar man av det. När han ser mig öppna ögonen kastar han sig brevid mig, oftast med hela kattkroppen i mitt ansikte och vill bli klappad och kelad med...Eller så lägger han sig brevid sambon vid kudden så han har överblick på mig och ligger och kikar.När jag öppnar ögonen flirtar han med mig på kattvis...Ibland tigger han mat den tiden och då är det bara att gå upp och ge honom den, annars krafsar han med klorna på tapeten, vilket han VET får mig att HOPPA UPP och vifta åt honom ! Och när jag väl är uppe kan jag likaväl ge honom mat.

Han är ingen dum katt. Snarare väldigt smart. Fåtöljen älskar både han och sambon och han vet att det är "husses" plats. Därför ligger han där så fort husse är ute och gör andra saker.

Riktigt breder ut sig och njuter av att vara" kingen i huset". Samtidigt läser han av omgivningen på ett lite kusligt sätt ; husse kommer in och står brevid fåtöljen, kisse tvättar sig för fullt men jag ser att han kikar i ögonvrån på husse, slutar tvätta sig för en sekund och väljer att hoppa med ett skutt därifrån och till soffan ! Som om han ville säga;

" Varsågod, det är din plats !" Jag bara lånade den...

Så blev det första juni i år också. Helt otroligt hur fort det går. Ute grönskar det som aldrig förr; Rabarbern ser ut som flygande tefat med sina stora paraplyblad. Klippte bort början till blomning på den. Man vill inte att den ska gå o blom...Varför vet jag inte...Fick ett ryck och bad sambon dra igång fattigmansklipparen för att motionera lite och klippa promenadstråk..

Gillar att klippa stigar mellan husen.Tycker det ser så mysigt ut och så slipper man de värsta fästingattackerna när gräset är kort...Tror inte våra grannar delar samma uppfattning då de jämt klipper rubb och stubb. Lämnar inga vilda blommor ens... Det gjorde jag ! Gullvivor och blå Violer prydde gräsmattan tillsammans med Vitsipporna som fortfarande står.

Päronträdet var så fullt av blommor så man knappt såg någon gren därunder ! Helt fucking underbart ! Och FULLT av flygande humlor, bin och getingar som smaskade i sig nektar.

Klippte lagom mycket och var helt slut efter motionerandet...Sambon bjöd på ett glas rött som var lika rött som fejan på mig ! Kisse gjorde oss sällskap i den tredje stolen på altanen.

Fåglarna kvittrade som aldrig förr och flög ut och in i holkarna matandes sina små...

Vilken underbar tid sommaren är.

För att nå Apoteket passerar man några cafeterior. Den gamla finns kvar men några nya moderna har tillkommit då man har rivit bort "vårt" gamla personalrum som låg brevid.

Har varit där flera gånger det senaste året för Apoteksinköp men aldrig stött på något känt ansikte från förr..Det är dock tjugo år sedan jag slutade men man tycker ju att NÅGON borde jobba kvar...?

Döm om min förvåning när jag ser ett känt ansikte, ensam sittandes i den nya cafeterian !

En kille som var lite udda, tystlåten med en hasande gång...Han brukade spana på alla tjejer och förmodligen kommentera dom för sig själv. Man kunde se hur läpparna rörde sig  men man hörde aldrig något.Nu sitter han där och ser ut som om tiden stått stilla. Det enda som röjer dessa tjugo år är att hans hår grånat. Jag kände honom aldrig då och gör det inte heller nu,men jag ser hur han iakttar mig och munnen pratar utan ljud...Förmodligen har han samma "hobby" kvar; att spana in tjejer...?

När jag inser att han jobbat kvar i tjugo år som jag varit borta och dessförinnan i säkert femton år och nu är färdig för pensionsdax, känner jag att jag är definitivt färdig med detta hus...Denna stora betongkoloss; Babels hus.

Besökte norra Europas största sjukhus häromdagen för att ta ut medicin på Apoteket...

Fick samma känsla som alltid när jag närmar mig den stora betongklumpen; en varm "höra hemma"känsla och trygghet. En pirrande lyckokänsla som sprider sig i hela kroppen...MITT sjukhus, mitt liv.I tretton år var det min arbetsplats, dag ut och dag in. Vardag som helg. Det hände mycket under dessa tretton år. Så många människor man träffade, så många olika livsöden. Tänk han som skulle bli en hon och som satt och berättade allt om vad hen gick igenom för att nå sitt mål, vilken lång väntan och förberedelse att gå igenom med hormoner och ingående intervjuer om ens mest privata tankar...Där satt jag, med de största öronen, och lyssnade och tyckte jag befann mig på andra sidan jorden jämfört med den lilla kuststaden jag kom ifrån. Inget där kunde jämföra sig med något här, tyckte jag.

Eller farbrorn som kom två gånger i veckan för att lägga om sina bensår. Han hade skor som såg ut som klumpfötter och lite svårt att gå. Varje gång pratades vi vid en liten stund om ditt och datt. En dag kom han inte mera...

Jag kom att tänka på alla dom som varit inlagda på våra psyksjukhus innan de lades ned. Vissa mer eller mindre heltidsboende. Deras största trygghet i tillvaron. Ofta utan anhöriga som brydde sig...Så lägger man ned de stora psykiatriinrättningarna och "kastar" ut folk till ett osäkert, anonymt leverne i egen liten etta i någon förort...Det är DOM man ser promenera utanför dessa gamla byggnader trots att ingen verksamhet längre förekommer, längtansfullt spanandes mot fönstren...Långbro, Beckomberga med flera. Jag har sett dom själv och undrat över deras historia. Jag förstår hur dom kan känna trygghet i byggnaden...Jag gör det ju själv....

Har träffat mina gamla kollegor från förra jobbet igen ! Vi hade trevligt som vanligt trots att hon som bor längst bort saknades...God mat; Fläskfile med stora Pommes och Beasås till ett pris av hela 89 kronor. En kall en för 24. Helt rimligt även om man inte har så mycket att röra sig med. Hade fått låna av sambon för att kunna vara med på detta. Tror att det är viktigt att vara lite social emmellanåt också och träffa folk och inte bara gömma sig hemma... Annars är det nog lätt att bli en " mökkihöpö"som vi sa uppe i högsta kusten när jag bodde där.

Vilket enkelt översatt till svenska blir stugspöke eller stugtok...Om ni förstår...?

Eremit med allt vad det innefattar är också en bra liknelse.

Imorgon är det fredag ! Avkopplingen och kissekatten väntar !

Ska bli skönt att återse honom igen.   Trevlig helg !

Vi fick ju besök ifrån Norrland i helgen som var. La Familia, på min sida, ville fira sambon i förväg samt allmänt relaxa i Roslagsidyll. De brukar ju normalt komma till Valborg med snöstorm och kyla, men den här gången lämnade dom hem snön( ?!) Kylan följde med.

Näää, faktiskt hade vi alla hoppats och trott på kanoonväder så långt in i maj ! Men man får inte alltid som man vill.   Hur-som-helst har vi ju ännu inte blivit miljonärer med gott om stålar, vilket La familia VET...Så då hade dom MED sig mat ifrån de norrländska vidderna...Tre damer; två systrar och en systerdotter hade både lunch och middagspaket med sig. Hemmalagat och djupfryst eftersom vårt kylskåp ju är trasigt. Passande drycker till. Ost o kex. Allt att räcka till nio personer ! Inte illa. Sambon och jag stod för frukostbuffen, fikabröd med tårta ( allt hembakat !) samt natthärbärge till samtliga. I fyra dagar nästan.. typ...

Sysselsättningen under dagarna var promenader, laga dammsugaren,diska och laga lunch,  serva åkgräsklipparen, kratta löv,laga middag och diska, laga kompressorn, göra en skottkärra, koka kaffe ,renovera färdigt spjälorna till altan och rengöra spabadet.Och bada i detsamma. Bland annat. 

Detta är ett bra tips hur man firar ihop utan att bli ruinerade. Knytkalas. Nästa gång vi träffas blir till midsommar uppe i den norrländska skärgården, högsta kusten. Då blir vi ännu flera när Lilla norska familia sluter upp med oss alla. Temat i år är Thailand.Vi får hoppas på bättre väder än förra året. 

Ciao !